papayaq

Vad gör man med en häst som har KOSKRÄCK??? Papaya är löjligt rädd för kor. I måndagskväll skulle jag rida ut en runda på vår efter betesperioden "nya vildhäst". Sandra gick sidan om med ett grimskaft i berdskap. Allt började bra, kollade så att mobilen var med, jo då den låg i fickan, f*n jag hade glömt västen hemma, men det går väl en gång, upp på hästen. Var hon inte lite pigg? Aa det gör inget framåt i rask skritt, sen det blir tid för mig att göra en liten avstickare in i skogen för att kunna trava lite, hästen har inga skor och tycker det gör ont under hovarna att trav på grusvägen. Får ORDER av Sandra att börja trava efter backen och gärna så i lätt sits, att stå i lätt sits, eller att luta sig fram var rena självbevarelsedriftten annars fick man grenar i huvudet. Allt går bra tills vi kommer till den biten som gränsar till hagarna, KOHAGARNA. Där tvär vänder Papaya då hon ser en söt liten svart kalv ( söt i mina ögon inte hennes). Får vänt henne tillbaka och övertalat henne om att vi skulle gå vidare, vi skulle möta Sandra på andra sidan skogen. Okej med mycket tvekan går hon fram, men efter svängen står inte 1 utan 4 svarta kalvar ända framme vid staketet. Det blev för mycket för min känsliga lilla häst. runt på bakbenen som en cirkushäst, ut bjärnbärssnåren, in i en liten björk, jag hinner tänka att "inte är hon så dum att hon springer rakt in i skogen"! Det var hon, full fart in i skogen med mig på ryggen, fast inte så länge, fick en gren rakt över halsen, och jag svär det måste ha sett ut som på gamla cowboy filmer där de jagar varandra och den som jagar slås ner av en gren som hänger över stigen. Nu är jag ganska gammal och då faller man tungt. F*N upp med telefonen med darriga fingrar föröker jag hitta rätt bland tangenterna och får fram Sandras nummer. "Jag ligger i skogen, ta hand om hästen jag ringer Pilippa om hjälp att ta mig från skogen" Ringer Pilippa förklarar var jag är och hon lovar att komma. Sen ringer Sandra säger låt Johan ta hand om hästen, jag kommer till dig jag är där snart. Det är lugnt säger jag, jag står upp nu, varvid jag genast fick order att sätta mig ner igen, och som den snälla dottern föråt mamma jag är gjorde jag som jag blev tillsagd. Jag linkar med Sandras hjälp upp mot vägen när Pilippa kommer och möter upp, får åka med henne till stallet.
Vad blev det av det hela? jo svullen hö ankel och hö skenben, värsta smärtan i vänster sida av bröstkorgen, men inget brutet som tur var.
NU UNDRAR JAG!!! HUR BOTAR MAN KOSKRÄCK!!!!