papayaq

I går tävlade Sandra med skönheten Papaya i Örestad. I första klassen en meter hade de två rivningar, jag tror inte någon av dem brukade alvar. I andra klassen 1,10 red Sandra mycket bättre, det var en A;1A med först grund sedan omhoppning för alla felfria. Sandra startade nästsist och gjorde en klockren runda, i omhoppningen var de också nolla och låg tvåa när hon gick ut men sista ryttaren knep första platsen så Sandra blev trea.

Söndagen den 9 november tävlade Sandra med Optimist i Trelleborg, De red i 1,15 och 1,20.
Dagen innan hade vi diskuterat om hon skulle köpa en film eller inte, det är mycket månad kvar att studiemedlet om man säger som så. Sandra ansåg att hon hade råd med en film, skulle ju tävla dagen efter och siktet var inställt på placering och att känna lite pengar.
Så med den inställningen går hon in på banan och får noll fel och snabbaste tiden, det håller hela vägen. De vinner 900 kronor. Okej filmen var mer än väl hemma, i nästa klass en A:0 gör hon om möjligt en bättre runda, blir två i den klassen och 700 kronor rikare. Det var Sandra som bjöd på Mc Donalds när vi körde hem.

Vad gör man med en häst som har KOSKRÄCK??? Papaya är löjligt rädd för kor. I måndagskväll skulle jag rida ut en runda på vår efter betesperioden "nya vildhäst". Sandra gick sidan om med ett grimskaft i berdskap. Allt började bra, kollade så att mobilen var med, jo då den låg i fickan, f*n jag hade glömt västen hemma, men det går väl en gång, upp på hästen. Var hon inte lite pigg? Aa det gör inget framåt i rask skritt, sen det blir tid för mig att göra en liten avstickare in i skogen för att kunna trava lite, hästen har inga skor och tycker det gör ont under hovarna att trav på grusvägen. Får ORDER av Sandra att börja trava efter backen och gärna så i lätt sits, att stå i lätt sits, eller att luta sig fram var rena självbevarelsedriftten annars fick man grenar i huvudet. Allt går bra tills vi kommer till den biten som gränsar till hagarna, KOHAGARNA. Där tvär vänder Papaya då hon ser en söt liten svart kalv ( söt i mina ögon inte hennes). Får vänt henne tillbaka och övertalat henne om att vi skulle gå vidare, vi skulle möta Sandra på andra sidan skogen. Okej med mycket tvekan går hon fram, men efter svängen står inte 1 utan 4 svarta kalvar ända framme vid staketet. Det blev för mycket för min känsliga lilla häst. runt på bakbenen som en cirkushäst, ut bjärnbärssnåren, in i en liten björk, jag hinner tänka att "inte är hon så dum att hon springer rakt in i skogen"! Det var hon, full fart in i skogen med mig på ryggen, fast inte så länge, fick en gren rakt över halsen, och jag svär det måste ha sett ut som på gamla cowboy filmer där de jagar varandra och den som jagar slås ner av en gren som hänger över stigen. Nu är jag ganska gammal och då faller man tungt. F*N upp med telefonen med darriga fingrar föröker jag hitta rätt bland tangenterna och får fram Sandras nummer. "Jag ligger i skogen, ta hand om hästen jag ringer Pilippa om hjälp att ta mig från skogen" Ringer Pilippa förklarar var jag är och hon lovar att komma. Sen ringer Sandra säger låt Johan ta hand om hästen, jag kommer till dig jag är där snart. Det är lugnt säger jag, jag står upp nu, varvid jag genast fick order att sätta mig ner igen, och som den snälla dottern föråt mamma jag är gjorde jag som jag blev tillsagd. Jag linkar med Sandras hjälp upp mot vägen när Pilippa kommer och möter upp, får åka med henne till stallet.
Vad blev det av det hela? jo svullen hö ankel och hö skenben, värsta smärtan i vänster sida av bröstkorgen, men inget brutet som tur var.
NU UNDRAR JAG!!! HUR BOTAR MAN KOSKRÄCK!!!!

Dags för lite uppdatering. Papaya går på sommarbete i Torna Hällestad, hennes överben har frysts ner med flytande kväve av veterinär Åsa Mårtensson på Stenestad hästklinik. När vår hovslagare var och skodde Optimist och skulle dra hennes ena framsko var hans först kommentar; hon har blivit tjock sen sist. Det blir man när man tuggar gräs hela dagen och bara är häst.
Sandra och Optimist har varit ute på den del tävlingar, det har varit omsom vin omsom vatten, på de två sista tävlingarna har det varit vin.
I Landskrona blev de fyra i 1 meter och tvåa i 1.10. På hemmaplan det vill säga i Skabersjö vann de den regionala 1.10 de fick 600 kr och ett superfint segertäcke.
Det bästa var att de slog en av Sandras motsåndare sen A-ponny tiden det har hon aldrig gjort tidigare.

Familjen Persson har blivit med HÄST, en stor sak som är ca 172 cm i manken. En vacker herre, fux med bred bläs som går ner över mulen och under hakan, vita strumpor bak och höger framben är vitt på framsidan bara. Denna häst lyssnar till namnet Optimist.
Detta är första egna hästen och som alla vet har man två hästar kräver det två av allt, det finns inget som de kan samsas om Papaya är 158 i manken och Optimist betydligt större det är bara att köpa nytt. Några täcken fick vi med vid köpet.
Vi måste även göra en del justeringar med släpet, han vill inte åka i vår, så vi fick låna säljarens släp för att få hem honom. Skall prova med att ta bort mellanväggen först, han vill åka brett nämligen.
Har lite kramp i magen, är han rätt häst? Det kan endast tiden avgära så det är bara att vänta och se.

Måste bara nämna Bengts hästshop i Veberöd. De är kanonbra. Har aldrig träffat en bättre säljare än där, vänlig, kunnig. Hon har fixat allt, beställt hem bytat, gett goda råd. Jag är supernöjd.

I fredags red Sandra upp för FF, hästen gick superfin. Inga stopp och inga rivningar. Sandra rider på vanligt tredelat bett och har endast förbygel och magplatta. Hon har inga dyra Malin B stövlar eller märkes hjälm, dessutom rider hon utan sporrar. En sådan ryttare kan man ju inte ha med. Det var två i hennes grupp som gick vidare, den ena red jättebra och hästen var trevlig hon hade MB stövlar, den andra hade både stopp och rivningar men hästen var stor som ett hus vilken troligtvis var ett krav. Det var den stora hästen som gick till slutgruppen, undrar om de hade lagt alla namn i en hatt och dragit lott.

Måste bara visa en bild från min "arbetsplats".
I alla fall 1 dag i veckan under 10 veckor vår och höst. Då är vi i skogen med våra förskolebarn. Älskar att komma upp till skogen. Alla "våra" barn, utom de minsta, går själva ca. 5 km med mesta delen uppför backe, ok vi har nerför backe hem, och det är kanske tur för då är vi ganska trötta efter ett par timmar i skogen med lek och lunch. Ja vi äter lunch i skogen, kocken cyklar upp med soppa och nybakat bröd sedan sitter vi alla i en stor ring på sittunderlag och avnjuter vår soppa med bulle. Smakar toppen.

Ja, ha då var man ett år äldre. så även hästen som inte räknas som unghäst längre. Nu börjar alvaret på riktigt :)
Nu och nu först måste Sandra bli av med sitt gips, det är lite svårt för henne att rida med en hand, ja, hon har provat. Gipset åker den 14 januari, sen är det försiktigt i ytterligare 3 veckor.
Nyårs afton var ingen hit för Vera, gud vad rädd hon var när raketerna smälde. Nästa år skall vi se till att hon fått något lugnande medel innan det börjar smälla på riktigt, Det är inte roligt med en hund som ligger och skakar, när det var som värst ylade hon av rädsla.

Julaftons morgon, morgon och morgon, förmiddag då, kör vi till stallet i Vellinge. Papaya har vintervila så det var inte tal om att hon skulle ridas idag, utan bara få komma ut på en liten promenad runt hagarna. Snäll mamma som jag är började jag att mocka boxen medan Sandra vandrade iväg med hästen. Precis när jag är klar och skall gå och tömma gödslet på avsedd plats ringer min mobil, det är Sandra som skriker att Papaya är lös och att hon blivit sparkad. Det är inte lätt att höra vad någon säger när de skriker i panik, fick fram att hon var vid grusvägen, finns en del i Vellinge, be de tjejer som var i stallet att leta efter hästen och ta hand om den, sätta sig i bilen och köra för att leta upp dottern. Hittade henne gående mot stallet hållande om vänstra handen, en snabb titt, vi kör till sjukhuset direkt. Upp till stallet för att se om hästen var inne och be om hjälp med att fixa med hö och lite annat som vi inte hade gjort,
Sedan gick det undan på motorvägen till Malmö, ja undan och undan höll faktiskt bara 120 km/h så det var inte så farligt, att hitta till Mas var inga problem, själva sjukhusområdet alltså, att hitta till akutmottagningen var värre, men det gick. Vi kom dit 11:30 och 14:30 var vi på väg hem igen med handen i gips. Benet till lillfingret och lillfinger knogen hade fått sig en kyss av sparken. Benet stod som ett V och knoggen hade följt med och satt på halva handryggen, men den snälla doktorn fixade till det.
Här hemma sköte Håkan marktjänsten hur bra som helst, skall nog hålla mig borta när vi skall ha gäster nästa gång också.
Gott Nytt År

I lördags red Sandra sista tävlingen för i år. Kunde inte ha en bättre avslutning på året. Nu var det visserligen bara en lokal tävling 1.00 och 1.10 men ändå.
I 1.00 red hon felfritt och blev till slut 10:a och för detta belönades hon med rosett, plakett och en julgransmatta. Mattan är faktiskt ganska rolig, med tre olika applicationer, hur söt som helst.
Nästa klass och dagens sista var en A:0, ingen fas 2 utan fullt ös från början till slut. Banbyggaren hade gjort en klurig bana med många svängar och alternativa vägar, men usch vad högt och brett det var.
Framhoppningen lovade inte gott, Papaya stod emot tyckte Sandra. Nå väl, in på banan och vilken ritt de gör, den är superbra, (tycker jag som inte är part i målet)  :)
Denna fantastika ritt gav en 4:de placering, ny rosett, plakett och en tuperware burk och lite små tillbehör samt en oljelampa. Kul
Hem resan är en annan historia, den tar vi en annan gång. Kan säga att jag körde vilse och fick backa

Lördagen den 24 november startade Sandra Papaya Q i en lokal 1.00 m i Vellinge. Det är lyxigt att tävla på hemmaplan, att slippa hänga på transporten och köra iväg.
Sandra och jag hade ett litet missförstånd innan framridningen, jag trodde hon hade koll på tiden, satt lugnt i cafeterian och pratade med gamla bekanta. Plötsligt kommer första startande in och Sandra hade sedan 12 st före sig. Ut och försöka hitta henne, tog ett tag innan vi såg varandra och då skulle hon in på framhoppningen. Men, men allt slutade lyckligt, de gjorde en bra runda var felfria i båda faserna och slutade precis utanför placering,

Ett stort tack till Er för att Ni tog hand om våra hundar när vi var i Polen och bara latade oss.



tänk att kunna sitta ute i bara badbyxor som gubben min gör här, Vi andra hade lite mer kläder på oss!

Vi har varit i Polen på SPA, super härligt. Åkte från Ystad på onsdagkvällen den 31 okt och var framme den 1 nov. Allhelgonahelgen, och det var stängt överallt, det är en riktigt storhelg i Polen.
Hotellet var underbart och själva SPA avdelningarna också, det fanns två.
Sen kommer vi då till maten, frukostbuffen helt OK, lunch nja, den var ungefär som skolbespisningen, dagen innan fick man kryssa i ett allternativ av tre möjliga på vad man skulle äta dagen efter. Förrätten var en tunn soppa, huvudrätten den du valt, sen fanns det dessert också, om man hade tur. De dukade borden endast till öppningen 13:00 kom du senare fick du ljummen mat och leta efter desserten från andra bord. Det gick inte att få kaffe efter maten, jo men då fick du hämta från en automat och betala 12.50 skr.
Kvällsmaten var ungef'är detsamma som frukost, fast inte lika bra, vem vill äta frukost på kvällen.
Solade solarium på torsdag em det fick jag lida för hela helgen, brände mig.
Sista kvällen åt vi nere på restaurangen, den var superbra.
En annan fråga, varför är alla polskaservitriser sura? eller varför tittar de inte på en?

Nu har vi varit hos veterinär med Papaya, där hon fick en grundlig genomgång av höger framben. De tog även 3 röntgen bilder för att se om det kunde vara den gamla skadan eller överbenet som spökade. Lycklig vis var det inte ärtbenet denna gången utan överbenet. Vilket man kom fram till efter att ha bedövat och böjt benet nerifrån och upp. Nu skall hon vila i 2 veckor sedan återbesök. Hon fick antinflamatorisk medicin direkt i, vid, överbenet.
Sandra får lov att rida henne i skritt och hon skall gå i liten hage,
Detta innebär att Sandra missar minst 4 veckors träning i Velllinge, men det är smällar man får ta, men en sak är säkert ingen mer träning för den tränaren.

Papaya är halt. Hon har fått ett överben på insidan höger fram. Det sitter på samma ben som hon hade frakturen på för mindre än 10 månader sen.
För nästan exakt 14 dagar sen hade Sandra hoppträning för skolans instruktör, och han envisades med att lägga största vikten vid antalet galoppsprång mellan hinderna inte hur språngkurvan såg ut. Detta resulterade i att Papaya som är en liten häst fick det mycket jobbigt med att nå fram, särskilt nu när hon har börjat hoppa upp sig så in i bomben att Sandra nästan åker av, hon tappar balansen nästan och måste ta tillbaka henne lite innan nästa hinder för att vara i balans själv. Detta förstod hennes privat tränare, men inte skolans tränare som gastade om att Sandra inte red ordentligt och därför räckte Papaya inte till.
Dagen efter denna mardrömsträning var hästen halt och hade ett överben under högerfram knä på insidan. Hon har vilat och linementats men inget har hjälp så på fredag kör vi till veterinär, har inte kunnat få snabbare tid, är nu jättenervös att det skall vara något som i värsta fall inte går att åtgärda.
Skall tillägga att det var fler än Sandra som inte var nöjd med träningen och tränaren. Har pratat med en förälder som var ganska upprörd över hur träningen hade gått till, och ja, de har erfarenhet från A-tränare samt tävlar på EM nivå, så de borde veta vad de talar om, eller hur?